Jader No. 1 / Jäder

Noted in Norberg 1944 [cf. infra]. The fragment of a stone basin was photographed by Gillis Olsson in 1938 in the porch of this church; the object is roughly hemispherical and amounting to about 2/3 of the original basi, the remaining 1/3 broken off and now lost; the sides of the remaining fragments were decorated with scenes oe just figures standing in an arcade; only prts of the decoration remains; this fragment could possibly be part of the 13th-century font of this church, the pedestal base of which is reported as being used now to support the 16th-century bronze basin in use [cf. BSI entry for Jaders No. 2].
Noted and illustrated in KRINGLA [https://kringla.nu/kringla/objekt?referens=SLM%2Fitem%2F344804] [accessed 4 November 2025]: "Dopfat av metall i Jäders kyrka gjutet av mäster Peder klockgjutare i Västerås år 1533. "Under senmedeltiden behövdes inte några nya funtar i Sörmland, eftersom säkerligen varje kyrka redan hade sitt behov fyllt. Först när en förändring i dopritualen inträdde, så att barnet inte längre skulle doppas i vattned utan endast begjutas, måste man skaffa nya kärl. Detta inträffades först samtidigt med reformationen, då dopfat av metall började bli vanliga. Funtar av metall hade dock förekommit tidigare, säkerligen även i Sörmland, men sådana hade ett alltför stort metallvärde för att man skulle kunna räkna med att de i regel bevarades när de en gång blivit gammalmodiga och ej längre användes. Det är också ganska troligt att Gustav Vasa 'räddat' eventuella metallfuntar, som ju lättare kunde avvaras och ersättas med annat material än kyrkklockorna. Den enda medeltida metallfunt som bevarats i Sörmland står i Strängnäs domkyrka [...]. En lämplig avslutning på kavalkaden av sörmländska medeltidsfuntar utgör dopfatet i malm i Jäder, (bild 6:2), som visserligen ör utfört först 1533, men av en klockgjutare som representerar senmedeltida hantverkstradition. Den låga, flata skålen med sina två handtag har ju en högst profant utseende och bildar en verkningsfull kontrast till de tunga romanska sandstensfuntarna, som började vår översikt. Den nya tidens uppfattning framträder bl.a. i den detaljen att mästaren ordentligt signerat sitt verk med initialer och bomärke. Samme man, Petrus Andre, eller som han kallar sig själv, 'Mäster Pedher klockgjutare' i Västerås har också utfört klockor i Fogdö (1525) och Tumbo, förutom en rad funtar och klockor i Västerås stift" /Ur "Medeltida dopfuntar i Sörmland" av Rune Norberg (1944) sidan 24. "Dopkittel av malm med två handtag. Inskrift i minuskler; 'curatus . dnvs . iohannes . michaelis . spiritus', i översättning: 'kyrkoherde herr Johannes Mikaelsson . P[etrus] A[ndre] År 1533. Kom Helige Ande!'. Gjuten av klockgjutaren Petrus Andre i Västerås. Diam. c:a 70 cm" /Ur "Medeltida dopfuntar i Sörmland" av Rune Norberg (1944) sidan 30."

This basin fragment and the later bronze and limestone font [cf. BSI entry for Jader No. 2] are illustrated in Wikimedia [https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Baptismal_fonts_in_Jäders_kyrka] [accessed 4 November 2025]. Here are the URLs for the individual photographs of the fragment:
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Jäders_kyrka_-_KMB_-_16000200097926.jpg
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Jäders_kyrka_-_KMB_-_16000200097927.jpg
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Jäders_kyrka_-_KMB_-_16000200097928.jpg [accessed 4 November 2025]

The stone fragment is noted and illustrated in the Sörmlands Museum [https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/objects/c24-344801/] [ [accessed 4 November 2025]; the entry suggests the arcaded basin is in the tradition of the popular limestone fonts from Gotland but states that the figural decoration is 15th-century: "Bottenpartiet av skålen till en funt i Jäders kyrka. Arkadindelningen anknyter till gotländsk tradition från 1200-talet men figurstilen tyder på att funten huggits först under 1400-talets början. "Kristallinisk kalksten. Bottnen bevarad av en halvsfärisk skål med arkader, i vilka stå enstaka apostlafigurer (överdelarna saknas). Fyrsidig fot med hörnknoppar nedtill, rundas och smalnar uppåt och krönes av vulst. Tjänstgör nu som fot till metallfunten [...]. 1400-talets början? Skålens nuvarande diam. 88 cm, fotens h. 60 cm" /Ur "Medeltida dopfuntar i Sörmland" av Rune Norberg (1944) sidan 30. Anmärkning: Retuschering av bild publicerad i "Medeltida dopfuntar i Sörmland" av Rune Norberg (1944) sidan 19.